rom|och|cola

Igår var det måndag. Måndagar måste vara ett av Skaparens små misstag, ungefär på samma nivå som näbbdjur, vänsterpolitik och Mellanöstern. Det är även en bra dag att tvätta på eftersom dagen ändå från första början är dömd att vara genomgående miserabel. Efter att första omgången av tvätt var laddad i maskinerna gjorde jag en rad fatala misstag.

Det började med att jag skulle diska undan. Väl inne i köket kastade jag ett getöga mot avlastningsplatsen, i de flesta andra hushåll benämnd "köksbord". Det var misstag nummer ett. Där stod det en trave lådor. Ta en titt:

"Det var som fan", tänkte jag i mitt stilla sinne. Petade mig därefter försiktigt i magen som för att undersöka hur det står till där nere. Det var mjukt. Väldigt mjukt. Stor mage kan antingen döljas med att ordna till proportionerna, det vill säga blåsa upp övrig överkroppsmuskulatur eller genom att dra ner storleken på själva magen. Jag ska använda mig av ett mellanläge, eller "kompromiss", om man så vill. Bestämde mig därför för att jag efter genomförd diskningsinsats skulle dra ut i spåret och springa av mig lite. Misstag nummer två.

En maskin tvätt tar ungefär 45-50 minuter på sig att bli klar. Den tiden räcker inte till för att kika på en film och sätter jag mig ner och spelar så är det cirka 99,99% chans att jag glömmer bort tvätten. Då är det bra att ägna sig åt andra hushållssysslor, såsom diskning och/eller städning. Nu föll det ju sig dock som så att jag efter diskningen drog upp i Ryggis och sprang. Efter ungefär ett halvt varv skrek kroppen "Stopp! GÅ tillbaka! Ta inte ett löpsteg till!". Då blev jag lite ilsken och tjurig. När jag blir tjurig så blir jag även omöjlig och den här gången drabbade det mig själv, typsikt nog. Kroppens rop på hjälp bestraffades med bonusvarv i spåret. Misstag nummer tre.

Lyckades på något mirakulöst vis ta mig uppför trapporna till lägenheten igen. Släpade mig in i duschen och när jag var klar vispade jag ihop lite middag. "Vad ska jag nu göra?" undrade jag för mig själv. "Spela lite kanske?". Oh ja, bra idé. Medan datorn bootade igång kom jag dock på mig själv. "Fucking tvätten!". Korta snabba ner för trapporna och in i grannhuset där jag har min tvättstuga. Korta snabba ner för trapporna var en sällsynt dålig idé. Knäade betänkligt när jag stuvade om tvätten från maskinerna till torkrummet.

På väg upp mot lägenheten igen kom jag på att det var en stund sedan jag vittjade postfacket. Öppnar, tar ut handlingar som jag bläddrar lite förstrött i medan jag segar mig uppför trapporna. Vad skådar jag, om inte en uthämtningsavi. Mina tröjor har kommit! Med förnyad kraft galopperar jag det sista partiet trappor, svingar mig in i lägenheten och rycker tag i bilnyckeln. Långa snabba steg ner igen, in i bilen och i hög hastighet mot Preem Haga. Svoosch, säger det bara så är jag hemma igen med mitt paket. Lyckan är, bortsett från ett skrikande värk i benen, fullkomlig.

      

Idag ska jag på gymmet efter jobbet. På lunchen ska jag och Benny ta en promenad på cirka 30 minuter. Det tar sig!

Bilder från helgen i Bispgården:

Dagens låt: W.A.S.P. - Blind In Texas

Dagens citat: Gentlemen, you can't fight in here! This is the War Room. - President Murkin Muffley (Dr. Strangelove).