Rubriken får inte bestå av enbart blanktecken.

Det finns en jävligt bra anledning att inte skaffa hund. Folk. För en inte oansenlig andel människor av den typen som tar promenader för promenadens skull så är det helt naturligt att gå upp till vilt främmande människor och inleda en konversation bara för att målet för deras verbala attack har en hund med sig. Makalöst. Att det dessutom kryllar av stavburna pensionärer på Norra Berget gör ju inte saken bättre eller mer lätthanterlig. Så många jag bara gått rätt förbi med blicken fastnaglad i horisonten medan jag ser i ögonvrån hur de ler och låter blicken växla mellan mig och hunden. Ganska många av dem tilltalade mig även fast jag inte ens sneglat åt deras håll. Tilltalen möttes endast av en irriterad tystnad. Förutom två välsignade tanter, vars historier jag skall för eder berätta.

Den första tanten frågade världen i största allmänhet, "Nämen vad har vi här då?" med ett leende på läpparna samtidigt som hon kelhungrigt glodde på hundstackaren. "Det här", sa jag, "är en hundvalp. Du bör ha sett en förut". Jag vill även stänga "konversationen" helt med att avsluta med "passa på att titta ordentligt, med tanke på hur gammal du är så kanske det är den sista du ser", men av någon outgrundlig anledning lät jag bli. Jag skulle dock snart få det stora nöjet att konversera med ett stycke stavgångsskata ännu en gång.

Den andra tanten gick helt sonika och ställde sig ivägen för mig och hund. "Hej", sa hon, "hur gammal är den här lilla hunden då?". Jag svarade faktaenligt att hundvalpen är cirka ett halvår gammal. "Men ååååh vad gulligt! Hur gammal kan han bli då?" löd nästa fråga. Jag anade att hon hade en hel encyklopedi av frågor på lager, så jag bestämde mig för att försöka avsluta samtalet med elegans och förslagenhet. "Ja du", sa jag, "tyvärr så blir han nog bara cirka sex månader äldre eftersom han lider av ett medfött hjärtfel". Det funkade. Tanten frös till och jag och Roffe kunde med lätthet runda henne medan hon stod där med öppen mun och förmodligen grubblade över hur jag kunde säga en sådan sak med ett leende på läpparna. Ni vet. Hon visste inte.

Hände naturligtvis en massa roliga saker i helgen, men eftersom jag inte vill vara den som babblar på om något så skiter jag i att skriva ner det. Dessutom har jag en serie att läsa. Gör det du också.

Smakprov:
image82

Länkage:

http://www.explosm.net/comics/15/

Dagens låt: Tiamat - The Ar


Kommentarer
Postat av: B.

Du är så bitter och arg att du nästan blir söt. Söt är inte en komplimang, men det behöver jag väl inte förklara.

2008-04-22 @ 11:54:03
URL: http://svartblogg.blogg.se
Postat av: Lillan

BLÄ för tåg!

2008-04-22 @ 18:25:01
URL: http://sandsten.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0